FromSoftware levererar sitt mest ambitiösa DLC någonsin, men tekniska problem skuggarden artistiska briljansen.
Det känns som att jag vandrar genom en dröm när jag första gången sätter fot i SkuggornasLand. De gyllene korsen glimmar i fjärran, Miquellas förlorade kött hänger som en makabervägvisare genom detta nya rike. Efter 60 timmar i grundspelet trodde jag att jag kände EldenRing, men Shadow of the Erdtree visar att jag inte visste någonting alls.
När FromSoftware meddelade att detta skulle bli deras ”största expansion någonsin” var jag bådeexalterad och skeptisk. Skulle de verkligen kunna leverera innehåll som motiverar en 400-kronorsprislapp? Efter 45 timmar i Skuggornas Land kan jag säga att svaret är både ja och nej. Detta ärbåde det bästa och mest frustrerande som studion någonsin skapat.
Teknisk grund som skakar
Låt oss börja med elefanten i rummet: prestandan. Trots att jag spelar på ett RTX 4080-kort med32GB RAM händer det att frameraten störtdyker till 40fps när jag utforskar de nya områdena.Konsollspelarna har det än värre – Digital Foundry rapporterar att PS5 knappt kan hålla 60fps iPerformance Mode, med regelbundna dopp till 40-tals nivåer under intensiva strider.
Ray tracing-läget ser fantastiskt ut med förbättrade skuggor och ljusreflektion, men prestandankollapsar så totalt att det blir ospelbart. Jag provade det i en timme innan jag irriterat stängde avdet. Det är 2024, och vi har fortfarande inte DLSS-stöd, FSR-kompatibilitet eller ordentligtultrawide-stöd utan community-moddar. Detta känns föråldrat för ett spel som kostar 60 euro förgrundspelet plus 40 euro för DLC:n.
De tekniska problemen är särskilt besvikande eftersom den artistiska visionen är så enastående.Scadutree Fragments-systemet fungerar smidigt som en DLC-specifik progressionsmekanism, mennär spelet hackar och stöter under viktiga strider förstörs illusionen fullständigt.
En berättelse som omdefinierar allt
Men låt mig tala om varför jag ändå fastnade i 45 timmar trots prestationsproblemen. Shadow ofthe Erdtree berättar den bästa historia FromSoftware någonsin skapat. Miquellas resa tillgudomlighet är både tragisk och skrämmande, en berättelse om goda avsikter som leder tilltyranni.
Att följa de gyllene korsen genom Skuggornas Land känns som arkeologi. Vid varje kors harMiquella avgjort en del av sig själv – först köttet, sedan styrkan, sedan arvet, och slutligen kärleken.Detta visar sig vara St. Trina, hans andra jag som han överger i sin strävan efter perfektion.Berättelsen får mig att ifrågasätta allt jag trodde om Miquella från grundspelet.
De nya karaktärerna är exceptionella. Messmer den Genomborrade, med sina slangormar ochflammande spjut, blir en av seriens mest minnesvärda antagonister. Needle Knight Leda, som börjarsom hjälpsam guide men gradvis avslöjar sina fanatiska tendenser, representerar FromSoftwaresförmåga att skapa komplexa, moraliskt tvetydiga figurer.
Det mest imponerande är att expansionen lyckas vara både en fristående berättelse och en viktigdel av grundspelets lore. Marika’s ursprung som shaman, Hornsentens tortyrmetoder, och GreaterWill’s sanna natur avslöjas genom miljöberättande och föremålsbeskrivningar som känns naturligasnarare än påklistrade.
Kampanjens omfattning överträffar förväntningarna
Skuggornas Land imponerar med sin omfattning. Trots att kartan är ungefär hälften så stor somgrundspelet, känns den tätare och mer varierad. De vertikala designelementen, med områdenstaplade ovanpå varandra, skapar en komplexitet som överträffar originalets mer horisontellautformning.
Jag räknade till 12 distinkta regioner, från de eteriska gravgårdarna i Cerulean Coast till deskrämmande Abyssal Woods. Varje område har sin egen visuella identitet och berättar en del av den större historien. Det är imponerande hur FromSoftware lyckas skapa så mycket variation inomen sammanhängande värld.
Bossstriderna är där expansionen både excellerar och frustrerar. De 40+ namngivna fiendernainkluderar 11 stora Remembrance-bosse med fullständiga cutscenes. Divine Beast Dancing Lion ären tidig höjdpunkt med innovativ flerelement-kamp, medan Messmer den Genomborrade levereraren av seriens mest cinematiska strider.
Men sedan kommer den slutliga bossen, Promised Consort Radahn, som blev så kontroversiell attFromSoftware var tvungen att släppa balanspatcher. Denna strid representerar allt som både ärfantastiskt och problematiskt med expansionens svårighetsgrad.
Svårighetsgrad som delar community
Shadow of the Erdtree är det svåraste innehåll FromSoftware någonsin skapat. Redan tidigt möterdu fiender som kan döda en högnivåkaraktär på 2-3 träffar. Scadutree Fragment-systemet är menatatt balansera detta, men många spelare förstod inte mekaniken initialt.
Jag fastnade vid den första stora bossen, Divine Beast Dancing Lion, i över två timmar trots att jagvar nivå 150. Först efter att jag samlat fem Scadutree Fragments började striden kännas rättvis.Detta skapar en märklig progression där du måste utforska för att bli stark nog för bossstrider,vilket bryter mot grundspelets mer fria approach.
Patch 1.12.2 ”kalibrerade” fragmentsystemet för att ge mer kraftfulla tidiga uppgraderingar, vilkethjälpte märkbart. Men skadan på community-receptionen var redan skedd. Steam-recensionernasjönk till ”Mixed” innan de förbättrades till ”Mostly Positive” efter patcharna.
Abyssal Woods blev särskilt kontroversiellt – ett massivt område med begränsade gameplay-mekaniker och frustrerande fiender. Jag spenderade tre timmar där och kände mest irritation överområdets storlek relativt till dess innehåll.
Gameplay-innovation som fungerar
Trots svårighetskontroversierna introducerar expansionen meningsfulla gameplay-innovationer. Deåtta nya vapenkategorierna förändrar fundamentalt hur du närmar dig strid. Beast Claws möjliggörbrutal närkamp, medan Hand-to-Hand Arts introducerar spark-baserad kamp som känns helt unikför serien.
Rellana’s Twinblade blev mitt favoritvapen – en tvillingblad som kombinerar frost- och brandskadamed vackra combo-animationer. Messmers spjut erbjuder flyganfall som påminner om MonsterHunter, medan de nya Light Greatswords skapar en perfekt balans mellan hastighet och kraft.
Trollformelsystemet får 14 nya sorceries och 28 nya incantations. Healing-trollformler på distansförändrar multiplayer-dynamiken märkbart, medan de nya gravitationsbaserade attackerna skaparspektakulära visuella effekter.
Kvalitetsförbättringar som Recent Items-fliken, förbättrad bossmusik som förändras dynamisktunder strider, och fem nya karaktäranpassningsalternativ visar att FromSoftware lyssnar påcommunity-feedback.
Teknisk excellens i konstform
Trots prestationsproblemen är Shadow of the Erdtree visuellt bedövande. Miljödesignenrepresenterar FromSoftwares artistiska höjdpunkt, med områden som Enir-Ilim’s gyllene torn ochBayle’s krater som skapar minnesvärda landmärken.
Ljuddesignen imponerar särskilt. Den dynamiska bossmusiken, som förändras under stridets faser,skapar cinematiska ögonblick som påminner om filmmusik. Atmospheric sound design i områdensom Abyssal Woods bygger tension effektivt, även om gameplay-mekanikerna där är frustrerande.
Visuella effekter för nya vapen och trollformler demonstrerar imponerande konstnärskap. När dukastar en av de nya gravity-baserade sorcerana explodera fiender i spektakulära partikelsystem somfaktiskt påverkar gameplay genom att skapa visuella distraktioner.
Värdeproposition och industriell påverkan
400 kronor för DLC känns dyrt tills du inser omfattningen. Mina 45 timmar gör detta till mindre än 9kronor per timme underhållning – bättre än bio eller de flesta andra former av underhållning.Jämfört med grundspelets 60 timmar för 600 kronor är detta faktiskt bättre värde per timme.
Expansionens framgång – över 5 miljoner kopior sålda första tre dagarna – visar att marknadenaccepterar premium-priser för premium-innehåll. Detta kommer säkert påverka hur andrautvecklare prissätter sina DLC:er framöver.
Kritisk mottagning kontra spelarupplevelse
Den kritiska mottagningen var enastående – 95/100 på Metacritic gör detta till det högstrecenserade DLC:t någonsin. Professionella recensenter prisade världsdesignen,innehållsomfattningen och narrativa djupet.
Spelarreceptionen var mer komplex. Steam-recensionerna varierade från ”Mixed” till ”MostlyPositive” beroende på patches och community-lärning kring nya mekaniker. Huvudklagomålenfokuserade på svårighetsgrad, prestanda och frustrande bossdesign.
Post-launch-supporten har varit mer responsiv än vanligt för FromSoftware, med flera patches somadresserar balans och prestanda. Detta representerar en förändring i studions approach till post-launch-innehåll.
Personlig reflektion efter 45 timmar
Som någon som har spelat alla FromSoftware-spel sedan Demon’s Souls, representerar Shadow ofthe Erdtree både studions största triumf och mest frustrerade misslyckande. När allt fungerar – närframeraten är stabil, när bossstriden känns rättvis, när miljöberättandet avslöjar sina hemligheter -är detta det bästa innehåll FromSoftware någonsin skapat.
Men de tekniska problemen och svårighetsgrad-extremerna förstör för ofta dessa magiskaögonblick. Jag kom fram till slutbossen och kände både glädje över berättelsens avslutning ochfrustration över vägen dit.
Trots detta kommer jag ihåg expansionen för dess höjdpunkter: upptäckten av Miquellas sannanatur, den första gången jag såg Messmers flammande spjut, känslan av att utforska Enir-Ilimsgyllene torn. Dessa ögonblick gör alla problem värda det.
Slutsats
Shadow of the Erdtree är ett fascinerande paradox – både FromSoftwares mest ambitiösa expansionoch deras mest ojämna release. Expansionen levererar sekvelnivå-innehåll som berikar och avslutarElden Rings narrativ medan den introducerar meningsfulla gameplay-innovationer och exceptionellmiljödesign.
Trots betydande tekniska problem och kontroversiella svårighetsgrad-toppar lyckas expansionen geessentiellt innehåll för Elden Ring-fans. Den exceptionella värdeproposition, kombinerat medbranschledande världsdesign och omfattande innehåll, gör detta till en landmärke-release somomdefinierar förväntningar på premium-DLC.
För svenska spelare som investerat i Elden Ring-upplevelsen är Shadow of the Erdtree ett måste,men förbered er på frustration längs vägen. Detta är premium-innehåll med premium-problem,men belöningen är värd ansträngningen.
FromSoftware har skapat något som närmar sig perfektion men förstörs av tekniska brister. Närdessa problem eventuellt löses kommer Shadow of the Erdtree ihågas som en av spelindustrinsbästa expansioner.
Betyg: 8/10
Ett mästerverk som skuggas av tekniska problem och svårighetsgrad-extremer. Trots bristernalevererar Shadow of the Erdtree sekvelnivå-innehåll som omdefinierar vad DLC kan vara.Rekommenderat för alla Elden Ring-fans som kan acceptera frustrationen för den extraordinärabelöningen.
Som spelrecensent på pcgamer.se brinner han för att utforska allt från storslagna AAA titlar till små nyskapande indiespel. Hans texter kännetecknas av noggranna analyser, en nördig blick för detaljer och en vilja att förklara spelens styrkor och svagheter på ett sätt som gör dem tillgängliga för både erfarna spelare och nybörjare.
För honom är spel mer än bara underhållning, de är en kulturform värd att diskutera, kritisera och hylla. Genom sina recensioner och artiklar vill han inte bara vägleda läsarna till nya upplevelser, utan också inspirera till en djupare förståelse av spelens roll i vår samtid.
